Jag har flera gånger nämnt Piratpartiet här på bloggen. Därför tänkte jag idag skriva lite om mina tankar kring partiet. Enkelt uttryckt kan man säga att jag tycker att partiet ofta har ”rätt” åsikt, men att man ofta bygger den åsikten på fel grunder.

Ett exempel är upphovsrätten och partiets syn på gratiskultur. Inte för att jag tycker att artister, datorprogrammerare och andra upphovsmakare inte ska få betalt för det de gör. Tvärtom. Äganderätten bör finnas kvar i någon form så att artister till exempel får betalt när deras musik spelas på tjänster som Spotify, som är ett utmärkt exempel på en ny affärsmodell.

Men lagarna måste samtidigt förändras. Konstnärliga uttryck och tekniska uppfinningar är det som har drivit vår kultur framåt i årtusenden. Utvecklingen har under denna tid varit beroende av att vi kollektivt äger vår kultur. För 2000 år sedan var det till exempel ingen som skrek om piratkopiering då skalder och historieberättare återgav andras historier, som ofta blivit återberättade under många generationer. Dessa innehöll inte sällan dessutom väldigt konkreta kunskaper som ibland var nödvändiga för att överleva i världen. Den fria kulturen var (och är) helt enkelt ett medel att bevara och vidareutveckla mänskligheten.

Upphovsrätten och vår kulturs historia

Under de senaste 100 åren har dock en kommersialism vuxit fram som möjliggör absurditeter som att ett antal toner i en viss ordning kan ägas. Det leder till att vissa idéer blir omöjliga att genomföra på grund av att de i praktiken är skyddade av upphovsrätt och patent. Sånger, uppfinningar, tavlor, foton, texter är alla byggstenar i utvecklingen av vår kultur. Om idéer inte kan återanvändas i nya sammanhang så stagnerar utvecklingen då inget kan skapas från inget.

Inom språkvetenskap talar man om intertextualitet. En text påverkas alltid av tidigare texter och påverkar inte sällan även framtida texter. Som exempel skulle aldrig West Side Story ha skrivits om inte Shakespeare fyrahundra år tidigare skrivit Romeo och Julia. Samma princip finns i icke textuella sammanhang. Eller är det till exempel någon som tror att Oasis hade låtit som de gör om inte Beatles hade funnits?

Som världen ser ut just nu är det dock ofta illegalt att använda gamla byggstenar för att bygga nya verk och jag befarar att gränserna för det tillåtna kommer att krympa ytterligare om vi inte stoppar den här utvecklingen som främst drivs av överdriven girighet. En girighet som dessutom ofta gror mest hos människor som inte själva har skapat verken, till exempel innanför väggarna på skivbolag. (Jag har tidigare bland annat skrivit om engelska artistetablissemanget som gått ihop sig för att få sina skivbolag att sluta jaga deras fans.)

Att kulturen varit fri under större delen av mänsklighetens historia talar emot det argument som upphovsrättsivrarna ibland tar upp, som går ut på att om det inte går att tjäna pengar på kulturella uttryck så kommer ingen att vilja skapa dem. Detta är ett korkat argument eftersom människor i alla tider skapat och uttryckt sig, dessutom nästan alltid utan ekonomisk ersättning. Detta kommer inte upphöra, snarare tvärtom. Hela den sociala mediesfären som det talas så mycket om bygger till exempel på att användarna själva uttrycker sig inom en kulturell ram. Hur många av de som lägger upp filmer på youtube gör det för att tjäna pengar?

Bra åsikter men på fel grunder

Detta är ett tydligt exempel på en fråga där jag tycker att Piratpartiet har en bra åsikt men fel grund för den. Ett vanligt argument man använder är att tekniken finns och inte går att stoppa. Sant, men skulle partiet bry sig om att kolla upp mänsklighetens kulturella historia och koppla ihop det med en värld där alla kulturella uttryck ägs och därmed blir låsta som byggstenar kontra en värld där alla har möjlighet att uttrycka sig fritt utifrån de byggstenar som finns så skulle argumentationen bli både mer relevant och slagkraftig. Dålig retorik finns det gott om inom Piratpartiet, trots att jag ofta håller med i sakfrågorna.

Kanske beror det på att så många tekniknördar är medlemmar i partiet. Ett större samhällsperspektiv hade inte skadat. För är det något som jag anser vara orättvis kritik mot partiet så är det att det skulle vara ett enfrågeparti. De frågor man berör kommer att påverka inte bara hur vi införskaffar musiken vi lyssnar på. Det kommer påverka hur vi kommunicerar i hela samhället och på så sätt kommer det påverka demokratin, utbildningsväsendet, ekonomin och många andra viktiga samhälleliga komponenter. Något som partiet själva verkar vara vagt medvetna om men har svårt att lyfta fram utåt.

Falkvinge ett problem

Ett annat problem man har är partiledaren Rick Falkvinge, som framstår nästan som genant omogen. Häromdagen läste jag en intervju med Falkvinge i Expressen där han skyller klumpiga uttalanden på att han druckit öl med journalisten under intervjun och medger att han uttalat sitt ogillande till att en vuxen man dömts för sexbrott efter att ha haft sex med en fjortonårig flicka. Det sistnämnda vill han dock inte gå in djupare på då det skrevs på hans privata Facebooksida. Vill vi ha en sådan människa i riksdagen? Jag är mycket tveksam till att jag vill det.

Ändå tycker jag att det är mycket viktiga frågor som man tar upp och man gör det på ett annat sätt än något annat parti. Man gör det från den tekniska och sociala verklighet som vi redan lever i. Vi befinner oss i övergången till ett nytt samhälle och det behövs krafter som kan ta oss in i det nya på rätt sätt. Piratpartiet spelar en viktig roll i denna övergång eftersom de är det enda bland de större partierna som verkligen har koll på vad som händer och kan tänkas hända. Samtidigt skulle partiet tjäna på att få in krafter som kan se på förändringarna ur en mer humanistisk synvinkel och framförallt etablera ett större filosofiskt djup i partiet. Nu är piratpartiet ett parti som styrs extremt mycket från medlemmarna själva och bör fortsätta vara det. Det finns dock tillräckligt intressanta tankegångar att spinna vidare på som borde kunna locka till sig fler intellektuella. Lyckas man med det kan partiet på allvar bli att räkna med. I dagsläget känns det dock spännande, nytänkande och väldigt omoget.

Tags: fri kultur, historia, piratpartiet

Inlägget postades den onsdag, september 9th, 2009 klockan 3:45 pm och finns i Samhället och den digitala kulturen. Du kan bli underrättad om nya kommentarer via RSS 2.0 feed. Du kan Kommentera inlägget, eller trackback från din egen webbplats.