En undersökning visar att när människor blir fans och så kallade followers till ett varumärke i sociala medier, som till exempel på Facebook, så ökar också deras intresse att köpa produkter från varumärket. Huvudanledningarna till att man blir ett fan är inte helt överraskande att man redan är kund (49 % för Facebook), att man vill visa att man gillar varumärket (42 %) och att få rabatter och erbjudanden (40 %). Siffrorna ser ungefär likadana ut för Twitter.

Vad som är intressant är att alternativet roligt och underhållande inte kommer långt efter dessa kategorier. Det tolkar jag som att folk tycker om att ha en social relation till varumärket i fråga. Man vill helt enkelt vara en del av en gemenskap. Det här ser jag som ytterligare ett argument till att inte enbart använda sin fansida på Facebook som ett annonsplank. Försök gärna att hitta sätt att umgås med kunderna eller i alla fall att hitta på roliga aktiviteter så att deras medlemskap fortsätter att vara roligt och underhållande. Det kan vara ganska enkla saker som att erbjuda spel, tävlingar eller varför inte sätt att få kunderna att umgås med varandra?

Läs mer om undersökningen

Jag var inne och läste Facebooks nya kampanjriktlinjer. De hamnade ju i fokus när IKEAs lyckade taggningskampanj visade sig strida mot dessa regler. Nu håller jag på att spåna marknadsförings- och buzzskapande idéer till ett litet enmansföretag och funderade på att ordna en tävling där deltagarna bland annat skulle fråga sina Facebookvänner om hjälp. Därför gick jag in och läste Facebooks kampanjriktlinjer och upptäckte att det i dem står att inga tävlingar alls får hållas riktade mot invånare i bland annat Sverige. Följande är klippt direkt från dokumentet:

You may not publicize or administer a promotion on Facebook if:

…

2.3 The promotion, if a sweepstakes, is open to individuals residing in Belgium, Norway, Sweden, or India;

Något jag har funderat kring den senaste tiden är så kallade Dela med sig-knappar. Varför jag har funderat kring det kan jag tyvärr inte gå in på, men jag är fascinerad av den tilltro vissa företag har till konsumenternas välvilja att agera reklamambassadörer gentemot sina kompisar.

Sanningen är den att om du inte arbetar för en idrottsförening, ett politiskt parti eller en politisk sakfråga, en välgörenhetsorganisation, Apple eller något av de andra 0,5 % varumärken som har tillräckligt hängivna kunder för att frivilligt göra reklam för dig så kommer inte bara en Dela med dig-knapp göra speciellt mycket för ditt företag. Du måste ge kunden ett incitament att dela med sig först. Med andra ord, som företagare ska du inte tänka “what’s in it for me?” utan istället tänka “what’s in it for you?”.

Ett svenskt företag som har gjort något liknande är Marabou. När jag läste igenom mina vänners statusuppdateringar på Facebook häromdagen såg jag detta:

Marabou har tagit fram en facebookapplikation. I applikationen låter man människor välja ut sina favoritpraliner för att till nästa år plocka bort den minst populära. Ett slags Idol för chokladpraliner alltså.

Och det är ofta så det ser ut när företag hamnar i statusuppdateringarna. Man tar fram en facebookapplikation. Det är ett ypperligt sätt att sprida sin reklam om man kan hitta företagets “What’s in it for you?”

Men samtidigt har applikationerna sina begränsningar. Den största är kanske att för att använda den måste du redan vara på Facebook. Genom dela med sig-knappar kan man få människor att göra reklam för företaget i sin statusuppdatering även från företagets hemsida, bloggar, reklambanners med mera. Men då kan man alltså inte använda uttrycket Dela med dig.

Hur gör man då? Eftersom jag inte kan gå in så jättekonkret på det just nu så får jag nöja mig med att försöka sätta igång din fantasi lite. Dela med dig-funktionen är egentligen en länkning som kan styras genom så kallade metataggar. Genom dessa kan du bestämma vilken bild och text som ska visas i statusuppdateringen. För den lite tekniske kan man dessutom göra unika bilder för varje deltagare (ja, det är ett dolt tips!). Dessutom kan texten “Dela med dig” ändras till vilken annan text som helst (ja, det är också ett användbart tips). Men tänk nu inte “aha, ett reklamplank”. Var istället lite smart och tänk i termer av tävlingar, konsumentens sociala närvaro med sina vänner och “what’s in it for you?”

Efter en lite mindre aktiv period på bloggen är det äntligen dags för ett nytt inlägg.

En undersökning visar att Facebookanvändandet i målgruppen 18-24 år minskar. Huruvida siffrorna är tillförlitliga eller inte är lite oklart eftersom tekniken som använts för att genomföra undersökningen missar användarna som går in via sin mobiltelefon. Inte desto mindre väcker undersökningen ett par intressanta frågor. Frågor som jag har fått tidigare från såna som själva säger att de inte förstår sig på sociala medier.

Den första frågan är “Hur vet man vad som kommer härnäst?” I frågan kan man mellan raderna läsa in en annan fråga: Hur hänger man med i vad som är inne just nu?

Den andra frågan får jag från människor som har varit på föreläsningar om sociala medier, där de får en hel del exempel på case inom digitala medier och marknadsföring, ofta på deltagarnas egen begäran. Intrycket brukar vara att det är häftigt, men samtidigt har deltagarna enligt egen utsago ingen kunskap som gör att de själva kan komma upp med bra idéer kring hur de själva ska kunna använda sociala medier i sin verksamhet. Frågan jag får blir därför “men varför fungerar idéerna i casen och hur kan man själv komma på såna idéer?”

Det som saknas är en djupare förklaring på hur själva kommunikationsprocessen ser ut. I sociala medier ser kommunikationsströmmarna helt annorlunda ut än i traditionella medier. Faktum är att de ser ut ungefär som i ickemedierade gruppkommunikationer, fast ofta i betydligt större skala. För det som har hänt är att våra naturliga kommunikationsvägar, det som brukar kallas för dialogen, nu även är möjliga att använda i medierad form.

Hade föreläsarna kunnat förmedla en kommunikationsteoretisk grund för deltagarna att utgå ifrån så hade mycket varit vunnet. Problemet tror jag, men är inte säker på, beror på att föreläsningarna ofta hålls av företagare för företagare. Alltså utgår man hela tiden från en företagares perspektiv. Det gör att de monetära ekonomiska aspekterna får en central roll. För användarna av sociala medier är dock de monetära ekonomiska aspekterna av perifer roll. De triggas av helt andra faktorer.

Dessa faktorer är av yttersta vikt att förstå om man vill lyckas inom sociala medier som företagare. Jag säger inte att de ekonomiska frågorna är oviktiga. Men jag hävdar att genom att rikta blickarna mot det kommunikationsteoretiska perspektivet så kan företag via konsumenternas eget perspektiv hitta sätt att tjäna pengar. Det är vad många säger att de redan gör, men ser man på saken ur ett kommunikativt perspektiv så ser verkligheten ofta annorlunda ut. Och att ställa om och göra rätt kommer att vara extremt viktigt i framtiden.

Som av en händelse håller jag därför på i detta nu att ta fram en föreläsning som går igenom grunderna i kommunikation i ickemedierad och medierad form för att till sist förklara hur de båda modellerna nu smält samman till en tredje modell och bildat det vi idag kallar för sociala medier. Är du intresserad av att veta mer så lägg till den här bloggen i din RSS-läsare. Om du är intresserad av en föreläsning på ditt företag eller kanske av att erbjuda föreläsningar på ämnet till dina kunder? Hör av dig så diskuterar vi ett passande upplägg.

Facebook lanserar i dagarna en liteversion av sidan i USA och Indien. Det är väl inte en alltför vågad gissning att detta bara är första steget mot att släppa versionen även i resten av världen. Det som skiljer den vanliga och den nya versionen åt är att liteversionen är rejält nedbantad. Det som har fått stryka på foten är bland annat annonsplatser och tillgång till applikationer, bland annat i syfte att främja användare som inte har så snabb internetuppkoppling.

Vad innebär då det här? Tja, det beror lite på från vilket perspektiv man väljer att se på saken. För företag och andra annonsörer innebär det att det blir svårare att nå fram till presumtiva konsumenter. Nu mer än någonsin gäller det att först bli godkänd av mottagaren för att kunna sända sina budskap. Och för att inte åka ut på ett bräde tror jag företagen i ännu högre grad kommer vara tvingade att verkligen föra en dialog med kunderna. För även om du är inne i kundens nätverk kan du med ett enkelt klick när som helst åka ut ur det.

För användarna av Facebook ser jag dock bara positiva effekter av liteversionen. De kan styra själva i ännu högre grad vilka de vill föra samtal med. För att kunna konkurrera med kundens vänner måste företaget erbjuda något verkligt intressant från kundens perspektiv.

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: Folk gillar inte att bli översköljda av en massa reklambudskap. Men det betyder inte att vi inte vill ha några kommersiella budskap alls. Vi vill kunna välja vilka budskap vi tar emot. Med Facebook Lite måste företagen anpassa sig till mottagarnas villkor. Företag kan fortfarande locka människor att självmant anmäla sig till företagens facebooksidor och flöden och anmäler sig folk till dessa kan de fortfarande nås i Liteversionen. Men då måste också företagen vara beredda att tillföra relationen ett värde för konsumenten.

På ett sätt tror jag att även duktiga och ärliga företag kommer att ha nytta av detta då det kräver att företagen är kreativa och kan bjuda på sig själva. Det tar resurser och en hel del tankemöda, man måste bryta upp från invanda mönster och tänka i banor som kan kännas skrämmande för många marknadsekonomer. Men för företag som vågar göra den resan tror jag att det finns väldigt mycket att vinna.

Facebook Lite kommer att öka konsumentmakten ytterligare. Vissa marknadsförare må bäva, men jag anser att det är ett sundhetstecken och en chans för företag som har goda kundrelationer att nå ut med träffsäkrare budskap, förutsatt att man inte missbrukar det förtroende som kunderna ger då man “godkänner” företaget som en del i sitt nätverk. För användarnas del innebär det att de får mer av det som för de flesta är huvudanledningen till att vara på sociala nätverk, nämligen att socialisera med sina vänner. Något som marknadsförare aldrig bör glömma bort.