Företagen och sociala ekonomier - del 3, en casestudy
fredag, oktober 9th, 2009Det är nog få som inte har hört talas om flickr, en tjänst på nätet där vem som helst kan dela med sig av sina bilder. Frågan är hur många som har hört talas om Kodaks Ofoto. (De som har läst Lawrence Lessigs bok Remix kanske har det eftersom det är därifrån jag har hämtat det här exemplet.)
Ändå har de båda tjänsterna många likheter. Du kan ladda upp bilder till båda och du kan sälja bilder på båda.
Skillnaden är att flickr är byggt av entusiaster till ett community som inte kräver några monetära motprestationer. Ofoto däremot är byggt helt i syfte att tjäna pengar. Vilken sida som har fått bäst genomslag råder det nog inget tvivel om.
Vad är det då som gör att folk hellre väljer flickr än Ofoto? Jag skulle säga att det är för att communityn alltid i grunden bygger på en social ekonomi. Varför umgås vi med våra vänner? För att tjäna pengar? Nej, vi umgås med våra vänner för det sociala utbytets skull. På samma sätt fungerar nätcommunityn.
Det märkliga är dock att i ett community som i grunden bygger på en social ekonomi verkar det vara okej att hänga på element som bygger på en monetär ekonomi. Så länge det är frivilligt att delta i den och inte utgör en betydande påverkan på friheten att delta gratis den sociala ekonomin. Ett exempel på hur det kan gå till finns i min senaste c-uppsats Raggning for dummies.
Gratis raggningscommunityn
I uppsatsen undersöker jag så kallade pick up communitys. Bakom communityna står företag som hjälper killar att bli bättre på att ragga tjejer. Men det som är slående med dessa communitys är att nästan allt deltagande är fritt. Du kan delta i diskussioner på deras forum, du kan läsa bloggar och du kan umgås med andra i communityt. Det enda som inte är fritt är en forumdel för medlemmar som har köpt en så kallad intensivhelg, en kurs där deltagarna får teori och praktisk vägledning i “verkliga livet”.
Jag är för dåligt insatt i pick up communitynas historia för att kunna avgöra om de skapades innan företagen eller om företagen bakom webbplatserna också är de som skapade sidorna. I vilket fall är de ett bra exempel på hur ett community har växt fram från ett annat perspektiv än “hur kan vi tjäna pengar på det här?”.
Ett besök på sidan vittnar om ett stort engagemang för sidans huvudfråga, hur blir man bättre på att ragga tjejer. Det gäller för såväl deltagarna som inte representerar företaget som företagets representanter. De senare deltar bland annat flitigt och gratis i diskussionerna på forumet.
Och här finns också likheten med flickr. Flickr skapades inte i första hand för att tjäna pengar. Flickr skapades för att någon tyckte att det skulle vara coolt att kunna dela med sig av sina foton på ett enkelt sätt. Det är grunden, själva fundamentet som flickr bygger på. Samma fundament i fallet Ofoto bygger helt på tanken att tjäna pengar.
Den ekonomiska modellen skulle kunna liknas vid en pyramid där endast toppen består av en monetär ekonomi och hela basen består av en social ekonomi. Det är intressant att det omvända förhållandet, att bygga en social ekonomisk topp på en monetär grund, verkar vara ineffektivt så till den grad att det snarast kan betraktas som omöjligt.
Vad lär vi oss då av det här? Jo, skillnaden mellan succé och fiasko i byggandet av communityn, även när det gäller ekonomiska aspekter, är ofta av vilken orsak man bygger communityt. Ett communitys naturliga ekonomi är den sociala ekonomin. Bygger man ett community utifrån tanken att tjäna pengar bryter man därför mot grundregeln att socialt kapital aldrig kan växlas mot monetärt kapital.
På måndag utvecklar jag mina tankar när vi ska titta på hur företag kan marknadsföra sig genom att bygga eventarenor på nätet.
Hoppas vi ses då. Tills dess, ha en trevlig helg!
Följ mig på twitter
Prenumerera på bloggen