Jag har tjatat om hur sociala medier egentligen är gamla kommunikationsmodeller moderniserade genom teknik. I artikeln Marketing is NOT changing skriver Augie Ray, i likhet med Micco som jag länkade till i mitt förra inlägg, om detta. Augie Ray kommer samtidigt med ett bra tips i slutet av artikeln när han skriver att sociala medier inte bör säljas in som något som är svårt och krångligt utan bara är en medierad variant av något vi alltid har använt inom marknadsföring. Som sagt, medierna har utvecklats till att anpassa sig till våra naturliga sätt att kommunicera.

“Sociala medier är nämligen den gamla, hederliga djungeltelegrafen i modern tappning. Och det är alltså den moderna tappningen som är hela poängen.”

En dansk mamma som blev med barn under en delad natt med en utländsk turist söker nu efter pappan på Youtube. Kruxet är att mamman i filmen är skådespelare och filmen är gjord av Visit Denmark för att marknadsföra landet som turistmål.

Huruvida det är bra reklam eller inte låter jag andra avgöra. Intressant är dock att filmen innan det avslöjades att den är fejk väckte sympatier hos många, men efter avslöjandet nu istället hånas i kommentarerna, enligt Resumes webbsajt. Jag lämnar dock den tråden åt var och en att dra sina egna slutsatser kring förhållandet mellan fiktion och autenticitet i modern marknadsföring.

För det som jag tänkte ta upp handlar om mod inom reklamen. Reklam är så gott som alltid politiskt korrekt. Den håller sig inom acceptabla ramar. Att gå ut och säga att man blivit med barn efter en natts oskyddat sex och göra sken av att detta är verkligheten är ovanligt inom reklamen. Få företag skulle göra något sådant då det skulle anses visa företaget i dålig dager.

Men om man har ett alibi? Idag kan vem som helst lägga ut vad som helst på nätet, det största massmediet vi har. Det går att nå ut till nästan hela världen med sitt budskap som du mycket väl kan ha knåpat ihop hemma på kammaren. Genom att inta en vanlig persons identitet är kampanjer som Visit Denmarks plötsligt möjlig. Huruvida man tagit folks reaktioner om sanningen kom fram eller inte förtäljer inte historien, men jag anser att det är ganska irrelevant i det stora hela. Principen är det som är intressant. Är det okej om man låter någon annan säga det politiskt inkorrekta?

Riktigt intressant blir det dock först när man ställer sig frågan ifall företag verkligen behöver dessa alibin överhuvudtaget. Företag hakar i allt större utsträckning på den dialog som numera pågår även i massmedierna och transparens är ett av tidens buzzwords. Transparens innebär för mig per automatik ett visst mått av självdistans. Det är dock något som varumärkesvård traditionellt ofta har varit äckligt befriat ifrån, vilket jag skulle tro beror på avsaknaden av dialog. I en dialog är det alltid lättare att lyfta fram mänskliga drag på ett sätt som gör att man accepterar dem, även om dragen inte alltid är perfekta.

Jag skrev “även om”, men kunde lika gärna ha skrivit “tack vare”. För varenda författare vet att det är genom att visa upp både bra och dåliga sidor av en person som karaktärer skapas som folk känner sympati med. Men så är ju också dialogen ett av författarens viktigaste verktyg, vilket gör det möjligt att visa både för- och nackdelar med karaktärens många sidor.

Var vill jag då komma med detta? Jag tror att vi tack vare dagens medielandskap kommer att få se modigare reklam i framtiden. Världen är mogen för det, förutsättningarna finns där nu. Jag tror att företag som vågar stå för reklamen också kommer att vinna människors sympatier. Och jag tror att Visit Denmark är inne på rätt spår, men att man nästa gång bör överväga att vara ärliga redan från början.

Vad tror ni?

Adam Singer skriver mycket bra om hur buzz för ditt företag kan skapa nya relationer, men också att dessa relationer måste vårdas. Speciellt gillar jag avslutningen: “The benefits are not always directly measurable, sure, but not everything needs to be tied to a dollar amount or numerical value if it is helping carve out a trusted digital reputation.” (Min fetning.)

Jag har varit inne på det flera gånger förut, men det är värt att upprepas; sociala medier följer ofta en social ekonomi där de värden som utbyts ofta inte är av monetär natur. Självklart vill företag i slutändan ha en utväxling av relationen i form av vinster som går att räkna i kronor och ören. Men på en arena där dessa värden ofta är sekundära för många kunder måste företagen anpassa sig till spelreglerna. En stor utmaning, som dock är fullt möjlig att lyckas med, kommer därför för många företag vara att hitta de situationer där det är okej att växla över från en social ekonomi till en monetär ekonomi.